Det var en gång en fattig student som blev Brämhultsberoende. I slutet av sommaren 2007 gick det upp för honom att han köpt tre flaskor Brämhultsjuice inom loppet av 9 dagar. Priset var högt, men smaken var som en frälsning. Han såg sina inköp som ett hälsostatement, för inte fan ska man behöva plåga i sig sur och artificiell BRAVO-juice eller liknande (ICAs, God Morgon, whatever), menade han. Nej huvva. Ska det vara så ska det vara äkta vara, annars får det vara.
2 kommentarer:
Vi är flera beroende... hade faktiskt ett samtal med ännu en beroende på fikat idag. Tydligen var det billigt på Ica Kvantum på Umedalen (tur dit kanske?)... Det är bara så, har man en gång druckit färskpressat och direkt från APELSINER och inte pulver typ... finns det inga alternativ. Länge leve BRÄMHULT! :)
Yes! Den med Hallon-lime (tror det var lime) var olagligt god. Inte 100% juice men smakade som nyplockade hallon. Jisses. Umedalen säger du, det var ju en bit bort, men om den sanna Brämhultkällan finns där kan det vara värt en trip hehe.
Skicka en kommentar