Idag har The X-Files: I Want To Believe premiär på sin hemmaplan. Det känns underligt att skriva, eftersom vi kommit så långt som 2008. Det är 10 år sedan den förra filmen kom, i slutet av seriens storhetstid, och 6 år sedan serien lades ned. Fox Mulder ersattes ju av en annan agent på sluttampen, vilket gjorde att serien tappade rejält; Fox var ju dess själ. Men nu är David Duchovny tillbaka vid ex-värstingen Gillian Andersons sida. Tillsammans med seriens skapare Chris Carter har de styrt upp något av en nostalgifest för alla vi som växte upp på 90-talet. För ja, alla som växte upp på 90-talet lär ha någon form av relation till X-Files. Själv var jag en av alla de som ständigt satt bänkade framför TV4 kl 21:10 på torsdagskvällarna. X-files var inte bara en välgjord, nyskapande sci-fi/deckarserie - den definierade en populärkulturell era vars främsta kännetecken var mörker, regn och övernaturlighet. En era som dog med milleniumskiftet, då alla förutspådda domedagsscenarier reducerades till Conan O'Brien-skämt.
Men vad har hänt när vi nu närmar oss 10-talet? Jo, Hollywood går alltmer på knäna och satsar än mer ängsligt på gamla, säkra kort och ren nostalgi. Tiden är således kommen för alla pojkar som vill återse pojken Mulder som irrar runt bland tefat och konspirationer men som ständigt tas ned på jorden av den strikta, rationella Agent Scully. Hon som var alla pojkars våta dröm innan de ens visste om det. Den sexuella spänning som fanns mellan motsatsparet stoppades effektivt av byråns professionalism; i förra filmen stoppades den efterlängtade kyssen dock av ett bi. Just relationen mellan de två tror jag var den riktiga nyckeln till framgång; Mulder & Scully var (är) den perfekta kombon och blev t.o.m. en låt av britpoparna Catatonia.
Nu, när Anderson stadigt befäst sin ställning som kvalitetsskådis (senast i The Last King of Scotland) och Duchovny fått en nytändning i Californication känns återkomsten förstås väldigt logisk, men uppriktigt sagt också läglig och förtroendeingivande. Det är nu eller aldrig känns det som; smid medan järnet är varmt heter det ju. Förutsättningarna finns helt klart. Frågan är i vanlig ordning: Kommer det bli bra? Sanningen finns inne i landets biografer, med början den 1:a augusti.
