Kanada vs Disneyland

Inatt börjar Stanley Cup-finalerna: Anaheim Ducks mot Ottawa Senators.

Efter sju sorger och elva bedrövelser har Ottawa i år äntligen nått finalen, med Alfie som hänförare. Ottawas lagkapten har spelat som i trans, tillsammans med sina vapendragare Heatley och Spezza (den s.k. Pizza-kedjan). Jag unnar dem verkligen titeln; Lord Stanley ska hem till Kanada!

Men jag måste medge att jag känner för Anaheims ålderman Selänne. Den spelare från finland som besitter mest pathos, trots Koivus cancer. Selänne, nordens störste målskytt i modern tid, förtjänar att äntligen vinna något stort. Men inte i år. Anaheim spelar gröthockey med strikt defensiv - Ottawa med en offensiv spets som är magnifik. Vad jag föredrar är förstås givet.

Men den glödheta Pizza-kedjan i all ära - man vinner ingen Stanley Cup med offensiv längre. Detta talar för Anaheim, som troligen besitter ligans bästa försvar med Pronger och Niedermayer, som i princip spelar halva matchen var. Dessutom har ankorna en glödhet Giguere, som nyligen utduellerade Hasek, samt ligans troligen mest kompetenta gäng spelförstörare (däribland Samuel Påhlsson).

Det blir 4-3 i matcher till Anaheim. Kvack.