Amerikansk medelklassfamilj på film!

Det är ju väldigt trevligt att vältra sig i amerikansk medelklass på film. Ja, jag är skadad. Här är fem favoriter i genren:



The Squid and the Whale (Baumbach, 2005)
Skilsmässa i akademikerfamilj i Brooklyn på 80-talet; en inledande tennismatch får symbolisera uppbrottet och hur sönerna tyr sig till varsin förälder. Jeff Daniels är som gjord för att spela den narcissistiska, självömkande författaren på dekis, som blivit omsprungen av sin fru (Laura Linney) på den litterära banan. Välskriven, oerhört skarp dialog med ett så ärligt tilltal mellan familjemedlemmarna att det blir plågsamt, men också väldigt komiskt. Jesse Eisenberg och Owen Kline, som gestaltar sönerna, är fenomenalt bra. Smakfullt soundtrack, med bl.a. Kate & Anna McGarrigle.




Happiness (Solondz, 1998)
Becksvart komedi. Flertalet livsöden skildras och Todd Solondz låter oss först bilda en uppfattning om personerna, sedan vänder han den på ända - och det väjs inte för avarterna: svår ångest, pedofili, psykotiska tankar etc. Allt skildras brutalt ärligt. Människorna strävar efter vad filmtiteln säger, men historien präglas av motsatsen. Höjdpunkt: Philip Seymour Hoffman som pervo.




American Beauty (Mendes, 1999)
Kevin Spacey, i sitt livs roll, 40-årskrisar: är less på sin mäklarfru, blir kär i sin dotters vännina och börjar röka marijuana med grannpojken. Också börjar han träna för att han vill se bra ut naken. Mendes skildrar kommunikationsproblem mellan familjemedlemmar och hur vi undertrycker våra känslor och behov. Och det dryper av ironi. Ändå blir man som åskådare sällsynt berörd. Vackert foto, som ackompanjeras perfekt av Thomas Newmans toner.




In the bedroom (Field, 2001)
Fantastiska vyer från Maine, New England. Men för familjen Fowler förvandlas den helmysiga idyllen under en sommar, då deras hemvändande, universitetsstuderande son dödas. Återhållsam regi, på ett sätt som gör filmen intensiv . Sissy Spacek visar, med närmast minimalistiskt skådespel, varför hon är en av de skickligaste aktriserna genom tiderna. Marisa Tomei och Nick Stahl spelar de unga förälskade. Ett drama om människor, hur de hanterar saker och hur saker går snett. Slutet är väldigt oamerikanskt.




Imaginary Heroes (Harris, 2004)
Något av ett mörkare, men också mer djuplodande syskon till American Beauty. Familjens perfekta fasad rasar samman när äldste sonen, en framgångsrik simmare, tar livet av sig. Fadern (Jeff Daniels i ännu en stark roll), som levde för sin sons simmande, hamnar i en depression. Modern (Sigourney Weaver i sin största stund sen "Alien") och den kvarvarande sonen röker på och försöker hitta sig själva.