Som populärkulturell vägledare i denna förvirrande samtid ser jag det som ett viktigt uppdrag att såga vissa verk på förhand, utan att ha tagit del av dem på riktigt (alltså faktiskt LÄST eller SETT böckerna och filmerna). Sågningarna baserar jag på sunt förnuft, intuition och förutfattade meningar som finslipats genom åratal av populärkulturellt vadande.
Exempel på saker jag sågar reflexmässigt: Guy Ritchies filmer efter år 2000, självhjälpsböcker, TV3, TV4, Avatar (som exempel på en film som varenda en ska tycka är så himla bra), svenska "vänsterrockare", Magnus Betnér, testosteronfilmer som Sin City och 300 (mer datorspel än filmer), musikaler, Cameron Diaz.
Funderar även på att börja såga Christian Bale, från och med första Batman-filmen.
Också det senaste, nämligen boken Hundraåringen som klev ut ur fönstret och försvann, en sådan där helknasig och rolig bok med lättläst språk. En bok man bara inte kan lägga ifrån sig. Snark. Det finns redan en Paasilinna och han bor i Finland.
2 kommentarer:
Haha! Jag håller väl med dig till viss del, men jag blir liiite putt när du ska börja dra ner Bale i smutsen. Bale = Bra!
Bra! Man har ju ändå inte tid att se och läsa allting bra. Varför fördärva själen med skit?
Skicka en kommentar