Spider-Man-filmerna gör mig till en 8-åring på nytt. Nu har jag äntligen sett 3:an och jag blev inte besviken. Måhända är den svagare än de tidigare filmerna men i en filmserie av sådan hög klass gör det inte nämnvärt. Det fanns några transportsträckor och den var inte lika sammanhållen som de tidigare, men samtidigt hade den ett större djup, ja, några baconchips hade letat sig ner i popcornlådan denna gång. Och så fick man ju se Peter Parker med emo-frilla. Bara en sån sak. Hans mörka, farliga period var dock helfånig emellanåt. Jag menar, att gå runt på stan och göra massa häftiga moves, där går gränsen. Skurkarna, som ett tag var hela 3, var av blandad kvalitet. Thomas Haden Churchs Sandman var, förutom specialeffektsmässigt en läckerbit, nyanserad; man måste förstås känna även för honom då han i grunden var rädd och ledset bekymrad över sin dotter. Harry Osborn tog sig allteftersom filmen framskred, men jag tycker inte att han som spelar honom är någon bra skådis. Topher "That 70's Show" Grace var ju skoj att se i detta sammanhang, men hans (skurkmaterial) Venom var intetsägande.
Filmen bredde ut sig väl mycket - det kändes som om man försökt få in så mycket som möjligt vilket också gjort filmen extra lång - ändå lyckades Sam Raimi bibehålla ett högt tempo. Och som vanligt fick han mig att tro att allt är på riktigt, vilket tyder på talang. Maguire håller ställningarna och i vanlig ordning gick det en rysning genom min kropp när Parkers avslutande visdomsord ljöd. Dessutom var det roligt att alla småungar var så kaxiga hela tiden.
3 kommentarer:
Man tackar, jo, även om man ändå hade önskat sig en hyfsat ingående och lustfylld beskrivning av Kirsten Dunsts förträffliga och närvarande skådespeleri.
Om inte annat har spindelmannen gjort att Raimi ökat sina aktier i Hollywood. En dröm vore ju om han fick fria tyglar att göra vad han vill!
Raimi är, trots det breda genombrottet med Spidermanfilmerna, ändå underground på nåt sätt (antar att det har med Evil Dead att göra). Och det känns som att han har sitt egna stora mästerverk framför sig.
Skicka en kommentar