lördag, februari 10, 2007

Frukost och kvinnlig gubbrock



Ju längre man sover, desto godare blir frukosten.

Och nu är det lördag igen.

Jag måste städa.

Men först ska jag lyssna på Lucinda Williams nya: West. Typ världens bästa kvinnliga singer-songwriter är tillbaka och hon har återgått till det lågmälda, efter förra plattans genombredbenta hållning. Det gillar jag; förra skivan var en besvikelse och blev mest tröttsam. Låten "Come on" från nya albumet är dock så bredbent att man bara väntar på att en flanellcowboy ska stövla in, steka en texasbiff och börja gnola. Men faktum är att den är fantastiskt bra, ja, Lucinda framför den lugnt, ömt-men-ändå-så-kraftfullt som bara Lucinda kan. Ingen äger en röst som Lucindas. Fuckin' marvelous!


2 kommentarer:

Morris Schaffer sa...

"Låten "Come on" från nya albumet är dock så bredbent att man bara väntar på att en flanellcowboy ska stövla in, steka en texasbiff och börja gnola." -lol. Snygg bild.

Higuita sa...

Att äta frukost före sängdags brukar också vara helt underskattat. Men på något sätt känns flingor och kaffe inte riktigt rätt i sällskap med fyrans nattfilm.