lördag, oktober 29, 2005
Napoleon Dynamite
Hade hört talas om den - nu har jag sett den. En sorts post-ironisk, titta på nördar-film för MTV-generationen med mycket sjuttio- och åttiotalsretro. Filmen hade egentligen ingen handling, den innehöll bara en massa scener uppradade efter varandra. Men kul var den. Och hjärta hade den. Napoleons obetalbara, ständigt uttråkade uppsyn samt den berömda dansen gör filmen extra sevärd.
tisdag, oktober 18, 2005
Whiskeykillen
Min förkylning satte sig igår på stämbanden. Är nu väldigt hes. Men jag gillar det. Har nu fått en mustig whiskeyröst med pubertala målbrottsinfluenser (just det senare kanske inte är så jättehäftigt men...). Detta har medfört att jag tycker det är roligare att prata; den nya röst jag erhållit har skapat en ny dimension hos mig själv. Rösten har skapat en sekundär karaktär, med extra tyngd i orden. Frågan är hur länge den kommer att vara vid liv? Länge leve sjukdomen!
tisdag, oktober 11, 2005
Kiprusoff kaputt
Kipper har förstört inledningen för mig i Smallworld. Här satsar man flera miljoner på en "stabil" målvakt och vad får man i gengäld? Flera slag i ansiktet. Han släpper in 6 mål i säsongspremiären mot defensiva Minnesota, spelar någorlunda stabilt mot undermåliga Columbus (1 insläppt), för att sedan återigen bli bombad via 6 mål från Detroitklubbor.
Igår lämnade han mitt lag, till förmån för Vancouvers Cloutier. Ett byte som inte blev helt lyckat, eftersom Cloutier inte fick starta inatt (DOH! Min målvaktsfingertoppskänsla fortsätter...). Å andra sidan blev Kiprusoff återigen bombad. Denna gång gjorde Colorado 7 mål på stackarn. Vad håller Calgary på med?
söndag, oktober 02, 2005
Söndag
Tre punkter på dagordningen:
1. Foppa gör ett mål i sin premiärmatch för Phila (vinst 7-6 mot Washington) och Aftonbladet skriver "Succé" med stora bokstäver på förstasidan. Allt är som vanligt med andra ord.
2. Josh Rouses "Sad Eyes" växte mot nya höjder under min diskning. Vilken låt! Den balanserar på gränsen till jobbig sentimentalitet, men klarar det förträffligt. Den börjar lugnt med enbart piano och blir större och bättre ju längre den pågår. Avslutningen, efter 3:36 in i låten, är makalös och bland det vackraste jag hört.
3. Har sparat ut lite skägg - känns bra. Kan vara läge för det nu . Det är ju kallt ute.
- - -
Bonus: Söndagslåtar
Velvet Underground - Sunday Morning
Morrissey - Everyday Is Like Sunday
U2 - Sunday Bloody Sunday
No Doubt - Sunday Morning
lördag, oktober 01, 2005
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)