9 a.k.a. Den lilla världens sista dagar, del 2

NHL:s grundserie är färdigspelad och nog är jag belåten över mitt facit. Ja, riktigt belåten bör jag i slutändan vara; aldrig i min nu 5-åriga Smallworldkarriär har jag placerat mig bättre än i år. Efter nattens sista omgång gick jag upp en placering från den tiondeplats jag låg på igår.

Men jag darrade de sista två veckorna. Det började med en skadad Steve Sullivan vilket ledde till flertalet slösade trades, hetsade byten, från min sida. Jag hade inte tålamod med Selänne, trots att han var glödhet och fortsatte att vara så efter att han obegripligt nog fått lämna mitt lag. Men det slutade inte där, nej, som om detta inte var nog så sålde jag en högtflygande Cheechoo mot Kovaltjuk, vars avslutande vecka kärnfullt kan sammanfattas med ett ord: skam.

Så nog tappade jag ett par hundra poäng i slutstriden. Well well - sånt som händer. Man blir lätt trigger happy när man "tries to differentiate" för att försöka ta de avgörande stegen mot den högsta toppen. Denna gång blev det dock några snedsteg. Min halvdana avslutning ger dock motivation till att vara extra skärpt nästa säsong (ja, jag längtar redan faktist).

Tack till Kipper, som genom två nollor höll mig ovanför isen under slutspurten, då mitt trade-finger drabbades av parkinson.

The hills have eyes

En bortglömd bil ligger och lurar, i en snödriva nära dig.

Men nu blir det vår
- det är inget skämt!


(Bild: Axtorpsvägen, Berghem, Umeå)